Nu kommer vi in i perioden där dina beslut som tränare
kommer att ifrågasättas, varför gör vi så? Varför spelar vissa spelare där etc.?
Frågeställningarna är många, men min
erfarenhet är att vi som tränare inte gärna vill ta hand om dem.
Detta blir särskilt tydligt om man har en grupp på olika
nivåer där man som tränare utifrån ett individperspektiv försöker att ge alla
den bästa utvecklingen och utmaningen.
Jag har många gånger hört kommentarer från många tränare
såsom, föräldrarna förstår inte, de saknar kunskap, jag har redan berättat hur
jag tänkte göra på föräldramötet. Ja möjligheterna att välja en enkel
bortförklaring är många men om vi då bryter ned dessa ”jobbiga frågor”. Hur
borde vi då hantera dem?
Är det konstigt att föräldrarna ifrågasätter?
Nej, inte alls, det har du ju
själv svarat på. De förstår ju inte! Hur ska du som tränare kunna förvänta dig
att de skall förstå, det är ju du som har kunskapen och om du inte kan förmedla
den till dina kunder så är det ju du som måste utvecklas. All information sker
på mottagarens villkor och då måste du bry dig om vem som är mottagaren. Det
går inte att prata med en 5 –åring, en 25-åring, och en 50-åring på samma sätt,
det vet alla. Det innebär att du inte kan prata samma språk med föräldrarna som
du pratar med dina kollegor.
Jag har gjort allt på
rätt sätt men blir ändå ifrågasatt!
Ja,
och det är inget konstigt. Blod är tjockare än vatten och när det kommer till
kritan så fungerar vi alla människor på alla sätt. Vi vill att våra barn skall
lyckas, vi har i dessa situationer begränsat med förmåga att se långsiktighet,
vi ser nuet inte framtiden.
Hur skulle du själv ha reagerat?
Förmodligen på samma sätt. Att sätta
sig in i situationen utifrån ditt eget perspektiv är det bästa sättet att
förstå hur dina medmänniskor tänker.
Okej, då har vi kommit fram till slutsatsen att oavsett vad
jag gör kommer jag bli ifrågasatt, vissa kommer att göra det ljudligt och rakt,
vissa i det tysta. Hur ska jag nu hantera detta?
Jag tycker att det finns ett antal viktiga parametrar som du
kan luta dig emot. Gör du det så kommer merparten av dessa diskussioner att gå
bra.
- Bli inte förvånad att någon ifrågasätter, det är naturligt och människan har ifrågasatt i 100-tals år. Det är så vi hela tiden utvecklas, vi ifrågasätter och utvecklar.
- Var lugn och saklig i alla diskussioner. Många gånger kan man utgå från att den du pratar med är känslosam och kommer att låta känslor styra diskussionerna.
- Lyssna, innan du börjar argumentera emot, låt den som tycker saker är fel prata klart.
- Ta dig tid att förklara, hur tänker du, varför tänker du så?
- Var saklig och tydlig i din information tillbaka, stå upp för dina åsikter och varför det kommer innebär att den enskilda individen utvecklas på bästa sätt.
- Våga vara ärlig, berätta om vilken nivå alla spelare befinner sig, en stor del av diskussionerna i ett hockeylag hörrör sig till att du och föräldrarna ser saker på olika sätt
- Det finns alltid flera sidor av myntet, förklara alla sidorna, vad skulle hända om du gjorde tvärtom, varför det inte är bättre
Det finns inget enkelt facit för hur man skall optimera individ utveckling, men jag är av den tron att det finns ett antal grundprinciper som man skall vara noggrann med.
Att begrava frågorna kommer bara göra att man till slut
närmar sig en oundviklig krasch
Finns det individer som man oavsett hur mycket man
anstränger sig aldrig är nöjd med det jobb man gör tycker jag att man öppet och
ärligt skall säga att det kanske borde vara bättre med en ”skilsmässa”. Vem som
skall flytta, borde kunden avgöra, dvs. majoriteten av föräldrarna.
Lycka till
Thomas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar